Vägskäl
Har fasnat i något slags ingemansland. Ingenting händer. Det värsta med livet är att det verkligen går upp och ner. Men det är väl antagligen nödvändigt, för annars skulle man säkerligen inte uppskatta de bättre stunderna i livet.
Jag står fortfarande vid det där vägskälet där jag inte vet vilken väg jag ska välja. Det är frustrerande.
Håller på att bli tokig. Vill verkligen göra något med mitt liv. Börjar bli trött på allt omkring mig här. Förutom en sak. Men som tur är så står han bredvid mig vid vägskälet, och vi tänker gör ett gemensamt val och välja väg tillsammans.
Det enda jag vet, det enda jag har bestämt mig för är att i höst så måste något hända. Vad det är spelar snart ingen roll.
Dagarna bara rinner iväg, oavsett om man jobbar eller om är ledig så bara flyger minutrarna iväg. Känns inte som om man tar vara på tiden lika mycket nu som man gjorde förr. Man hann med så mycket förr. Det är lite frustrerande.
Nä, vilket nedstämt inlägg detta blev. Men man ska väl skriva vad man känner och tycker, dela med sig av sina känslor och intryck.
Jag står fortfarande vid det där vägskälet där jag inte vet vilken väg jag ska välja. Det är frustrerande.
- den trygga vägen
- den kloka vägen
- den spännande vägen
- den kloka vägen
- den spännande vägen
Håller på att bli tokig. Vill verkligen göra något med mitt liv. Börjar bli trött på allt omkring mig här. Förutom en sak. Men som tur är så står han bredvid mig vid vägskälet, och vi tänker gör ett gemensamt val och välja väg tillsammans.
Det enda jag vet, det enda jag har bestämt mig för är att i höst så måste något hända. Vad det är spelar snart ingen roll.
Dagarna bara rinner iväg, oavsett om man jobbar eller om är ledig så bara flyger minutrarna iväg. Känns inte som om man tar vara på tiden lika mycket nu som man gjorde förr. Man hann med så mycket förr. Det är lite frustrerande.
Nä, vilket nedstämt inlägg detta blev. Men man ska väl skriva vad man känner och tycker, dela med sig av sina känslor och intryck.
Frustration